Vad kostar maten vi äter – egentligen?

I veckans spaning dyker Daniel Skavén Ruben ner i matens pris och vad som inte syns på kvittot.

Vad har en kanadensisk eko-köttbonde, en tysk barnmatstillverkare, en politisk rådgivare i Andhra Pradesh, en thailändsk forskare och en FN-chef från Afrika gemensamt? Alla sitter just nu runt ett bord i Belgien för att försöka arbeta fram ett bättre sätt att mäta matens verkliga kostnader.Jag skriver från Bryssel där jag deltar i the Global Alliance for the Future of Foods konferens True Cost Accounting for Transformative Change. Här möts folk från privat och offentlig sektor samt filantropiska organisationer, forskare, bönder, civilsamhälle och internationella organisationer. Över 100 ledare från 23 länder är här för att utbyta erfarenheter, enas om prioriteringar och främja införandet av True Cost Accounting inom mat- och jordbrukssektorn.Maten vi producerar och konsumerar har effekter, positiva såväl som negativa. Den påverkar vår hälsa, miljö, ekosystem och klimat. Globalt står jordbruket för en fjärdedel av alla växthusgasutsläpp, uppåt hälften av markanvändningen och 70 procent av all färskvattenanvändning. Ökningen av välfärdssjukdomar som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och högt blodtryck är också starkt kopplat till vår kosthållning – maten vi äter (och den vi inte äter).Samtidigt är kopplingarna mellan matsystemet och alla dessa effekter ofta osynliga, vilket gör att beslutsfattare och politiker kan missa dem. Genom att utvärdera och synliggöra de rätt omfattande kostnader och vinster som matsystemets olika delar skaparkan beslutsfattare – från bönder och politiker till företag och forskare – ta bättre beslut som tar höjd för hur olika val får vissa effekter.

"Priset på varan reflekterar inte produktens faktiska kostnader"

Idag kan en konsument få betala för en matvara flera gånger om – först i butiken, och sedan via skatten för att både återställa miljön som skadades när maten producerades, och för de sjukvårdskostnader som uppstått för att kosthållningen har varit felaktig. Priset på varan reflekterar inte produktens faktiska kostnader.När vi väl får verktyg för att mäta matens verkliga fördelar och kostnader sett till hälsa och miljö, kan matsystemet byggas om för att skapa bättre utfall. Det skulle exempelvis kunna te sig så att bröd gjort på råvaror från en monokultur utomlands skulle vara dyrare än en råvara från en inhemsk gård med stor biologisk mångfald. Förenklat går det att säga att det är en utbyggd version av livscykelanalyser som tar hänsyn till betydligt mer än bara utsläpp.Och verktygen finns, från FNs TEEBAgriFood och Oxfords FoodSIVI till FReSHs True Cost of Food. Ett antal stora organisationer och företag arbetar redan för att True Cost Accounting ska genomföras i matsystemet. Nu jobbar man vidare med att förfina metodiken men framför allt att förankra hela konceptet hos fler stora aktörer.Det här är ett komplext problem, så lösningen kommer också att bli komplex – men konferensen i Bryssel ger hopp om att vi tillsammans kan bygga ett bättre matsystem för framtiden.Daniel Skavén Ruben är veckans gästspanare. Till vardags rådgivare inom mat och jordbruk till The Rockefeller Foundation.