Matnyttigt från Almedalen

AGFO:s Lovisa Madås åkte till hektiska Almedalsveckan. Med sig hem tar hon insikter – och en önskan om starkare vardagsrelation till maten. 

Kvinnan jag delar taxi med tittar på mig med en oförstående blick. I ett försök att kallprata har jag frågat vad hon ska göra i Almedalen. Hennes svar kommer snabbt och med självklarhet: ”Dricka rosé och ragga. Vad ska man annars göra i Almedalen?”. Noll droppar rosé och lika många raggförsök senare lämnar jag Visby. Med mig tar jag följande insikter:

  • Diskussionen breddas: I år tog sig den hotade biologiska mångfalden in på många scener. Att vi behöver ha flera perspektiv i huvudet samtidigt blir mer och mer tydligt. Samtalet behöver breddas till att omfatta även hälsa och näring. Proteinet är inte problemet, det är näringen som är utmaningen. Det menade Annica Sohlström, generaldirektör på Livsmedelsverket under ett panelsamtal.

  • En nyansering av vego vs animalier: Djurens roll i kretsloppet lyftes fram under ett flertal seminarium, till exempel att Sverige behöver fler betande djur för att nå våra miljömål.

  • Kostnaden för omställning: Forskning kostar, innovation kostar, att ställa om till fossilfri produktion kostar. Pengafrågan återkom i ett flertal panelsamtal, dock utan konkreta lösningar. Visste du att en lantbrukare som kör på HVO betalar 3 till 4 kronor mer per liter än med diesel? En kostnad som bonden tar själv.

  • Regler behöver förenklas: Vi ska innovera snabbare och exportera mer än tidigare. Då behöver regler anpassas därefter. ”Livsmedel är en av de branscher som är mest regeltyngd. Det innebär inte att alla lagar är bra eller relevanta över tid.” Så sade landsbygdsminister Jennie Nilsson på scen.

Vad kan vi då vänta oss av nästa års Almedalen? Jag tror att den blå maten – sjömaten – får en högre plats på agendan. Ekosystemtjänster kopplat till nya affärsmodeller hoppas jag kommer att diskuteras. Och förhoppningvis får måltiden i sig – hur samtalet kring mat kan förändra våra matvanor – mer strålkastarljus i Almedalen 2020.En panel, under Livsmedelsföretagens dag, menade att vi inte kan informera oss till bättre matvanor. Där tror jag att måltiden har en roll att fylla. För det ligger mycket i det som Ingela Stenson, omvärldsanalytiker med fokus på mat, sade när jag mötte henne efter ett panelsamtal: ”Vi har tappat vår vardagsrelationen till maten”. Men det går att ändra på.Sommaren är en utmärkt tid för att skapa en bättre relation till det som ligger på tallriken. Samtala om maten under måltider ihop med andra, testa att handla direkt från producenter (läs gärna vår guide till lokalproducerad mat) och fråga om råvarorna när du äter ute på restaurang.

Jag fick möjligheten att moderera tre panelsamtal i Almedalen. Här kan du titta på inspelningarna: 

Bäst i klassen och rekordhögt förtroende men ändå bara varannan tugga svensk mat – varför är det så? 🎥 Titta här

Är baljväxter och återvunna havreskal en trend eller räddar det planeten? 🎥 Titta här

Vad blir Sveriges nästa exportsuccé? Läs summering här

Föregående
Föregående

Fossilfri mat behöver fossilfria beslut

Nästa
Nästa

Den nya svenska exportsuccén