Supermaterialet måste ersättas – men hur?

2030 ska Sveriges matförpackningar vara fossilfria eller bestå av återvunnen plast. Är det möjligt? AGFO-Linda spanar.

Att tvärt sluta använda plast i matförpackningar är inte enkelt, men nya material ser hela tiden dagens ljus. Naturligtvis är skogen en del av lösningen men vi ser även biprodukter från växtodling, alger, potatisstärkelse och det mest uppseendeväckande; koldioxid. Läs gärna vår guide till innovativa förpackningslösningar.Men nya lösningar ger nya problem. Andra material är kanske inte ens är bättre ur hållbarhetssynpunkt. Själv blev jag lite ställd när jag läste fPlus intervju med Livsmedelshandlarnas vd, Pär Bygdeson. Han anger att pappkassen är 43 gånger mer miljöbelastande än en engångsplastpåse. Nu har Ica Sveriges försäljning av plastbärkassar minskat med 70 procent, samtidigt som försäljningen av papperspåsar och avfallspåsar på rulle ökat med nästan samma siffra. Engångsbärkassarna, som är belagda med plastskatt, är ofta tillverkade av både förnybar och återvunnen råvara, vilket påsarna på rulle inte är.Åsa Stenmarck, resursflödesexpert på Naturvårdsverket, är med i panelen på AGFO Talk. Enligt henne är det svårt att konkurrera med ny, ”ren” plast. Den är för billig, och dessutom är plastkvaliteten i återvunnen plast många gånger inte god nog med tanke på livsmedelssäkerheten.I slutänden handlar det om vem som tar ansvaret och kostnaden. Från 1 januari 2021 blir producentansvaret tuffare, man ska inte kunna sätta vilken förpackning som helst till marknaden. Men här gäller det att materialet som ersätter plasten faktiskt gör jobbet och är mer hållbart.