Spaning: Om livet INTE ger dig citroner – odla rosenkvitten

Foto: Istock

Det fanns en tid då kakao, kaffe, citrusfrukter och olivolja betraktades som importerad lyx. Med ökat välstånd, billigare transporter och högre produktion blev dessa lyxvaror vardag. Idag tar vi dem för givna. Men kanske inte så länge till. När maten generellt blivit dyrare på grund av inflation och en försvagad svensk krona, sticker vissa varor ut genom att ha blivit ännu dyrare. En viktig orsak är klimatförändringarna.

Hetflation och fuktflation

De senaste åren har vi fått två nya begrepp kopplat till ökade matpriser: “heatflation” och “sogflation”. Heatflation är prisökningar till följd av hetta som orsakar torka och missväxt. Ett tydligt exempel är torkan kring Medelhavet som bland annat drabbat olivodlingarna i Spanien. Olivskördarna har minskat radikalt, vilket lett till en fördubbling av priset på olivolja de senaste två åren. Ökade priser på kaffe, socker och kakao kan också kopplas till klimatförändringarna som förutom ökad hetta orsakar fler extrema väderfenomen som orkaner och kraftiga skyfall. Sogflation, eller fuktflation på svenska, är kopplat till ökad nederbörd och översvämningar och myntades i våras av Bloomberg-journalisten Lara Williams.

Klimatförändringarna leder inte bara till torka och översvämningar. En anledning till att bakteriesjukdomen Citrus Greening har blivit vanligare är att insekten som sprider sjukdomen också spridits i det allt varmare klimatet. Detta är också en anledning till att apelsinjuice blivit så dyr på senaste tiden. Magnus Berndtsson, vd för Eckes-Granini, förklarar i en intervju med DN:

– Branschen saknar 25 procent av den juiceråvara som vi brukar ha tillgång till, och det beror på att extremväder i många av de stora apelsinodlarländerna samverkar med de problem vi redan har av sjukdomen (Citrus Greening).

Strategierna framåt
Så vi har ökade priser på grund av minskad tillgång. Och vi har minskad tillgång till följd av klimatförändringarna. Vilka möjligheter har vi framåt? 

  1. Forskning: Växtförädling av grödor som är mer tåliga mot extremväder är en väg framåt. Det forskas också intensivt på att lösa akuta problem som Citrus Greening.

  2. Teknik: Smarta bevattningssystem är en lösning. Med betoning på smarta. Läget för grundvattnet i Europa ser inte bra ut.

  3. Minska svinn: En positiv effekt av högre priser är att det minskar svinn. Det finns också fler sätt att ta tillvara på mer av råvaran. Exempelvis mer effektiva sätt att producera olivolja.

  4. Diversifiering och regenerativ odling: Vårt fokus på ett fåtal grödor och stora monokulturer är riskabelt. Nio grödor står för 66 procent av världens matproduktion. Vi måste variera oss och sprida riskerna. Bra jordhälsa är också nyckeln för att hantera både mycket och lite regn. Här är ett exempel från Elfenbenskusten på hur man förbättrar jorden med egenproducerad biokol.

  5. Ersättarna: Vi har alltid varit bra på att ersätta varor i kris. Under andra världskriget använde vi cikoria, rostade makaroner, ärtor och maskrosrötter som surrogatkaffe. De senaste åren har många avancerade alternativ till kaffe och kakao dykt upp.  Atomos bönlösa kaffe och WNWNs kakaofria choklad är två exempel. Lite mer futuristiskt är Fazers cellodlade kakao och israeliska Celleste Bios lösning på kakaobrist.

  6. Lokala alternativ: En fördel med cikoria är att den kan odlas i Sverige. Och det finns fler alternativ till klimathotade importerade varor som vi kan odla här. Ett spännande alternativ är rosenkvitten, även kallad "Nordens citron" på grund av dess syra. Den kan på flera sätt (men inte alla) ersätta citronen. En som arbetar för att Sverige ska bli en stor producent av rosenkvitten är företaget Omiopis vd Alexander Neumann. Lyssna på honom berätta om deras och Jordbruksverkets projekt här!

Så vad lär vi oss av denna spaning? För det första finns det en tydlig koppling mellan klimatförändringar och inflation, något som Europeiska Centralbanken konstaterade för flera år sedan. För det andra gör våra fortsatta klimatutsläpp det allt svårare att upprätthålla vår nuvarande konsumtion. Vi måste hitta alternativ.

“When life gives you lemons, make lemonade”... lyder det engelska talesättet. Men om livet inte ger dig några citroner alls, kanske det är dags att börja odla rosenkvitten?

Anders Engström

Omvärldsbevakare, AGFO
anders.engstrom@agfo.se

Föregående
Föregående

Spaning: Eko, konventionellt och ett nytt spår mitt emellan?

Nästa
Nästa

Spaning: Här är matsvinnet få tänker på