Spaning: Skål – här är lösningarna på den växande vattenkrisen

När jag skriver denna spaning är det varmt. Ja, det har med undantag för ett par dagar varit väldigt varmt en hel månad. Och torrt.
Från LRF och Jordbruksverket har det varnats för risk för dåliga skördar och brist på foder till boskap. Dagen innan midsommar meddelade Svenskt vatten att det trots att sommaren precis börjat redan har införts bevattningsförbud i hela eller delar av 40 av landets 290 kommuner. 

Det talas om ett nytt 2018 och då handlar oron inte bara om sämre skördar utan en stor risk för stora skogsbränder.

En jämförelse mellan början av juni 2018 och juni i år i EU:s bevakningsstjänst EDO, European Draught Observatory. Lägg märke till katastrofläget i Spanien.

Krisen som vi inte kan ignorera

Det är en given spaning att vårt krisorienteringsfokus de närmaste decenniet alltmer kommer att riktas mot färskvatten och torka. Färskvattnet är de 2,5 procent av världens vatten som finns i sjöar, floder, grundvatten och is. Färskvattnet idag är samma vatten som dracks av dinosaurierna för miljontals år sedan och som cirkulerar i den ständigt pågående vattencykeln. Av detta färskvatten är det en ännu mindre del som är tillgänglig för människor, och tillgången är ojämnt fördelad. 

Hälften av världens befolkning, nästan 4 miljarder människor lever i områden som har en stor brist på färskvatten åtminstone en månad per år. En halv miljard har stor brist året om.
I april 2022 uppdaterade Stockholm Resilience Center sin modell med de planetära gränserna, och konstaterade då att ännu en gräns överskridits: “green water”, det färskvatten som är tillgängligt för växterna. Ytterligare en oroande rapport kommer från Cooperative institute for research in environmental sciences vid University of Colorado Boulder som med hjälp av satellitdata från tre decennier undersökt vattennivåerna i världens 1.972 största sjöar. Sjöarna står för 87 procent av världens färskvattensreserver. Enligt rapporten har hälften av sjöarna minskat sin volym. Bland dessa även svenska sjöar. Vättern och Sommen håller på att torka ut. 

Färskvatten är en förutsättning för allt liv och en grundbult i livsmedelssystemet. Torka är enligt FAO den största anledningen till förlorad livsmedelsproduktion och kostar 37 miljarder amerikanska dollar per år.
Klimatförändringarna spelar stor roll för utvecklingen, men precis som vi människor påverkat klimatet har vi också mer direkt bidragit till vattenbristen. Vi har dränerat landskapet, riktat om floder och vattendrag, smutsat ner och kanske framförallt hittat på många sätt att slösa med färskvatten.

Deppigt? Här är lösningarna

Människan har inte bara bidragit till problemen, vi kan också bidra med lösningarna. Här fem lösningar i ropet:

1. Mindre torka? – Regenerera jordarna

Välmående jordar är bättre på att bevara vatten och mer motståndskraftiga mot torka. Enligt en nyligen genomförd vetenskaplig studie sammanfattad av Greppa näringen verkar organiska tillsatser till jorden, marktäckning och plöjningsfri odling ha tydliga fördelar. Det som kommit att kallas “regenerativt jordbruk” kan vara rätt väg framåt i en hetare värld.

2. Smartare bevattningssystem (och mer bevattning i Sverige)
Det har uppskattats att konstbevattning konsumerar 70 procent av all världens färskvatten. Och det är på många håll ingen hållbar historia. Konstbevattning av grödor är en stor anledning till överanvändning av vatten som ofta står i konflikt med andra intressen (färskt exempel från Spanien här). Men på många håll i världen är konstbevattning nödvändig och det finns sätt att göra den mer resurseffektiv. Ett sätt är smarta IT-lösningar med sensorer såsom svenska Irriot som kan kontrollera så att det vattnas rätt mängd och bara när det behövs. Mycket är också vunnet på att övergå från slösaktiga sprinklersystem (där uppåt 30 procent av vattnet kan avdunsta) till droppbevattningssystem eller ännu hellre underbevattningssystem där vattnet tillförs direkt vid rötterna. Det talas nu mycket om att vi i Sverige i större utsträckning ska satsa på bevattning av åkrar för att säkra skördar. En del har redan börjat som de här potatisodlarna på Gotland som konstbevattnat från egen damm sedan 2006. Har du åkrar som kräver dränering kan du kopiera civilingenjören och jordbrukaren Bertil Aspernäs smarta lösning. Han samlar överskottsvatten i en damm via rör under åkrarna. Vid behov på sommaren pumpar han vatten tillbaka och underbevattnar åkern. Läs mer om hans lösning här och här.

3. Miljövänligare avsaltningsanläggningar

Att Gotland lider av vattenbrist är också anledningen till att de byggt Sveriges första avsaltningsanläggning för bräckt vatten. Och de är inte ensamma om att vilja avsalta vatten. Vattenkris har lett till en byggboom där vi globalt gått från runt 10.000 aktiva anläggningar 2010 till 16.000 anläggningar i 177 länder 2020. FN poängterar att det här är viktigt för att uppnå hållbarhetsmål nr 6, men att det också finns baksidor. För det första kräver processen väldigt stora mängder energi, och i många fall används fossila källor. För det andra produceras inte bara rent vatten, utan också en otäck biprodukt: en vätska med bland annat klorin och koppar som är dubbelt så salt som havsvatten. För varje liter rent vatten, produceras 1,5 liter av denna saltlake som i många fall späs ut med havsvatten och sedan pumpas ut i havet igen. Där befaras den bland annat leda till syrebrist och fiskdöd. Det forskas intensivt på nya metoder till avsaltning som ska lösa båda dessa problem. Och två spännande lösningar kan du läsa om här.

4. Torkresistenta grödor

Allt kan inte bevattnas och när klimatet förändras måste vi ha grödor som pallar tuffare väder. Det pågår många projekt där ute. Svenska SLU Grogrund tittar exempelvis på klimatstabilt vete. Ett internationellt projekt har lyckats få växter att minska sitt behov av vatten med 25 procent. Många tror att växtförädling med tekniker som Crispr/cas9 kan bli vår räddning.

5.  Återställ våtmarker
Som sista exempel tänkte jag lyfta fram de just nu mest uppmärksammade klimataktivisternas favoritlösning: Återställ våtmarkerna! För även om det inte är helt klart vilken klimatnytta åtgärden har (se bland annat detta intressanta seminarium), så spelar våtmarken en viktig roll för grundvattnet och vattenbalansen.

Där rundar vi av. Önskar er alla en solig sommar med inslag av friska skurar och skålar i något av det finaste vi har: friskt härligt dricksvatten! Eller lite eau-de-vie.

Anders Engström
Omvärldsbevakare på AGFO

PS. Vild spaning apropå vattenbrist: 2031 kommer ordet “Poolskam” med i nyårslistan. (lästips)