Tillbaka till framtiden: Traditionell kunskap, samhällsledd utveckling och innovation
Matlagning på lokala råvaror i Bayalemo, Mexiko. Foto: The Hunger Project.
Hur kan livsmedelssektorn bidra till att lösa vår tids stora utmaningar – klimatförändringar, hunger och förlust av biologisk mångfald? Svaret handlar om mer än teknik. Riktar vi blicken utåt ser vi att samhällen med samhällsledd utveckling och traditionell kunskap skapar hållbara matsystem, väl anpassade till de lokala förutsättningarna. Det är något att inspireras av även här i Sverige.
I många delar av världen är matsystemen starkt kopplade till lokal, traditionell kunskap. I Mexiko samarbetar The Hunger Project med urfolksgrupper i Chiapas och Oaxaca för att adressera undernäring och öka tillgången till näringsrik mat genom att identifiera och återinföra traditionella grödor och recept, som anpassats över tid efter regionens klimat och naturliga förutsättningar. Två exempel är örterna hierba mora och chipilin, som är motståndskraftiga mot klimatförändringar och rika på protein, vitaminer och mineraler. Den biologiska mångfalden ökar och den kulturella identiteten stärks, samtidigt som tillgången till mat tryggas, utan ett beroende av importerade eller modifierade grödor. Med utgångspunkt i den urgamla jordbrukskunskapen skapas ett matsystem som är både hållbart, näringsrikt och anpassningsbart.
Människors kraft och kunskap som resurs
Genom att utbilda lokala ledare i hållbara metoder som agroekologi och frösparande, lever kunskapen vidare och sprids till fler. På arrangerade fröbytarträffar delar bönder kunskap och fröer med varandra. Genom fröbanker bevaras och skyddas lokala grödor, som ofta är motståndskraftiga mot klimatförändringar, för framtiden. Kommande generationer får därmed tillgång till en varierad uppsättning grödor och kan återintroducera växter vid behov, vilket är värdefullt för samhällen beroende av småskaliga jordbruk och lokala matsystem. Kunskap och fröer stärker samhällets förmåga att anpassa sig till yttre påfrestningar långsiktigt.
Samhällsledd utveckling är lösningen
The Hunger Project arbetar för att samhällen ska bli självförsörjande. För ja, det behövs i en värld där 733 miljoner människor lever i hunger och fattigdom. Arbetet bygger på modellen samhällsledd utveckling (community-led development). Genom att samla människor, utbilda lokala ledare och skapa goda förutsättningar för människor att engagera sig och samarbeta, ser vi hur lokalsamhällen stärks och utvecklas positivt. Lokalbefolkningen tar ägarskap över sin egen utveckling, vilket främjar en verklig förändring som är långsiktig, hållbar och grundad i lokala behov och resurser.
…Även i Sverige
Det är väl precis det vi i Sverige behöver? Klimatförändringar, ökade globala kriser och hot mot livsmedelsförsörjningen kommer att påverka alltmer även här. Vi har kommit långt ifrån relationen till vår mat idag, kanske delvis beroende på avsaknaden av hunger. Vi ser en ökad polarisering och ett stort behov av att inkludera fler att känna sig delaktiga i samhällets utveckling. Som en motkraft blomstrar lokala omställningsinitiativ som adresserar problemen. Allt fler engagerar sig i stadsodling, lokala matproduktionsnätverk och projekt för biologisk mångfald. Hur kan vi skapa bättre förutsättningar och bygga samhällen där ännu fler engagerar sig för hållbarhet, matproduktion, och leder lokala initiativ som främjar gemenskap? Livsmedel är inte bara grunden för överlevnad – det är också en plattform för innovation, sammanhang och förändringskraft. Genom att ge fler möjlighet att påverka hur mat odlas, distribueras och konsumeras, möter vi framtidens utmaningar tillsammans.
Globalt ansvar genom att bygga lokal resiliens
Låt oss inspireras av exemplet ovan – hur samhällen på landsbygden i Mexico går samman för att öka tryggheten i matproduktionen genom samhällsledd utveckling och traditionell kunskap. Här finns en viktig roll för livsmedelsaktörer som vill ligga i framkant och bidra till framtidens hållbara matsystem – att förena hållbarhet och innovation med rättvisa och globalt ansvar. Att satsa på metoder och system som stärker lokalsamhällen, men att också investera i människors kraft att driva förändring. Genom att stötta initiativ för självförsörjning, både här och i andra delar av världen, stärks den globala livsmedelsförsörjningen och den biologiska mångfalden. Livsmedelsföretag har en unik möjlighet att, tillsammans med kraften i civilsamhället, skapa mer robusta och resilienta system. Det är ett kraftfullt sätt att visa att hållbar förändring är möjlig.
Skribent:
Jessica Sunnebo
Head of Strategic Partnerships på The Hunger Project Sverige
Vill ditt företag vara med och göra skillnad i matsystemet? Hör av dig – vi samarbetar gärna!
jessica.sunnebo@thehungerproject.se
PS: Läs gärna mer om samhällsledd utveckling här!
Kort om The Hunger Project:
The Hunger Project är en politiskt och religiöst obunden organisation med verksamhet i 22 länder. The Hunger Project främjar hållbar förändring genom att möjliggöra för samhällen och individer att bli självförsörjande. Tillsammans skapar vi en värld utan hunger. Läs mer på thehungerproject.se
Det här är en text från en av AGFO:s medlemsorganisationer.
Vill du också vara medlem i nätverket? Läs mer här >>