Erik Månsson, vd på Innoscentia, intervjuad av Anders Engström. Till höger ett exempel på deras smarta etikett. Foto: Innoscentia.

Kan en svensk startup sitta på en av lösningarna för att minska matsvinnet i såväl butik som i hushållen? Läs medlemsintervjun med Innoscentia vars teknik för att analysera om mat blivit dålig eller ej har potential att förändra vårt sätt att tänka kring bäst-före-datum.

I maj publicerade AGFO spaningen “Här är matsvinnet få tänker på” och snuddade snabbt vid en briljant affärsidé. Den svenska startupen och AGFO-medlemmen Innoscentias smarta etikett som känner av om maten i förpackningen blivit dålig.
Hur funkar det? Hur går det för Innoscentia och vad händer framöver?, undrade vi och bokade några dagar innan midsommar en Teams-dejt med Innoscentias vd Erik Månsson.

Erik pratar snabbt och energiskt och jag (Anders) är tacksam för att jag slog på inspelningsknappen innan intervjun började. Han berättar att han själv jobbat med företaget sedan 2019, och kom in med erfarenhet och kunskaper i organisations- och bolagsbygge. Från början var det bara han, men nu är de fyra stycken och de tittar på nästa rekrytering. Erik sitter i Stockholm, analysteamet i Alnarp och de tittar på att flytta till Lund under hösten.

Du kom in i företaget i ett tidigt skede, men med din bakgrund gissar jag att det inte är du som har tagit fram idén? Varifrån kommer den?

– Nej, det stämmer. Själva idén kommer från allra första början från två forskare i kemi på Lunds universitet. De började titta på volatiler ur ett kemiskt och tekniskt perspektiv. Gaser och volatiler som utvecklas i nedbrytningsprocessen av färska produkter men framförallt livsmedel. De tittade på hur man kan använda dem som biomarkörer för sedan avgöra vilket steg livsmedel nått i nedbrytningen. De här stegen påverkar framförallt sensoriken, alltså hur en produkt luktar, smakar eller ser ut. Det är de stegen som vi håller koll på och tar hänsyn till när vi bedömer hur länge en produkt faktiskt håller.

En av dessa forskare, Rambabu Atluri, är en av grundarna och var operativ i bolaget fram till slutet av förra året.

Och från den grundläggande idén har ni alltså utvecklat sensorer som håller koll på när maten blir dålig. Hur skulle du beskriva er affärsidé? Vad är pitchen?

– Vår pitch är att vi har ett system för att bedöma hur länge en produkt håller. Dagens system bygger på utgångsdatum som konsumenten läser av och både distributörer och handlare förhåller sig till. Problemet med datumsättningen är att den inte är optimerad. En producent har svårt att göra den fullständiga analysen av en produkt och sätter oftast för korta datum. Man vill ha en säkerhetsmarginal. Och så läser dessutom konsumenten ofta av datumet på ett snålt sätt. Vi ser en ny generation konsumenter som inte vill äta produkter sista dagen innan de går ut. Problemet är att vi får en massa mat som slängs alldeles för tidigt. Och inte utnyttjas till sin fulla potential. Det är där vi kommer in.

Och lösningen är er sensor?

– Ja, vi har i många år utvecklat en sensor, en indikator som känner av förändring av gaser och som vi bygger in i en etikett som sedan appliceras på förpackningen. Där kan konsumenten enkelt läsa av den faktiska statusen på produkten. Att det går bra att äta. Vi kallar det “dynamisk datummärkning”, eftersom den tar hänsyn till produktens livscykel.

Innoscentias etikett känner av när en vara blir dålig. Foto: Innoscentia

Vad gör ni mer?

– Vi har nyligen börjat göra uppdragsanalyser, hjälpa producenter att sätta bättre datum. De vill sätta ett så långt datum det bara går, men samtidigt inte riskera att produkten blir dålig. Vi kan kombinera det labben gör idag, mikrobiologiska tester av förskämningsbakterier, med den sensoriska datan. Vi vet när mat börjar lukta dåligt.

Tror du på en framtid utan förtryckta bäst-före-datum?
– Det är väldigt svårt att förutspå framtiden. Jag tror att folk kommer fortsätta vilja ha något binärt, och tydligt som visar hur länge produkten håller. Jag tänker mig en framtid där datumet är ett estimat hur länge en produkt ska hålla, och etiketten visar exakt vad som gäller.

Och era etiketter skräddarsys för olika typer av produkter?
– Precis. Vi har börjat med kyckling där vi har en etikett som funkar för kycklingprodukter. Rött kött är en bred kategori som funkar bra. Knepigare blir det om vi tittar på produkter med många ingredienser, då blir det en mer komplex uppbyggnad av volatiler och gaser. Kött har högt värde och hög miljöbelastning så det är bra kategorier att börja med. Vi ska definitivt även kolla på mejeriprodukter, och så småningom på färsk fisk. Det finns hur mycket som helst att göra!

Det låter som avancerad teknik, vad kostar en etikett?
– Det kommer bli en del av förpackningslösningen. Vi pratar just nu om någon krona per etikett. Men det är inte helt klart, och kanske vinsterna i minskat svinn och koll på kylkedjor med mera kan spara in denna kostnad. Dessutom är det här för producenten positivt ur ett brandingperspektiv. Konsumenten kan lita på produkten.

Vilken (eller vilka) av matsystemets utmaningar tror ni att er teknik skulle kunna lösa?

– Dels effektivisering för producenterna, skapa mer effektiva flöden. Sen handlar det mycket om matsvinnet. Att skapa en mer effektiv livsmedelskedja i stort. Och därmed också se till att vi har nog med mat i framtiden. Jag har läst att om vi minskar svinnet med 25 procent har vi nog med mat att försörja hela befolkningsökningen framåt. Det är ju egentligen helt galet. Vi har allt vi behöver och ändå jobbar vi med att producera mer.

Och hur tänker ni framåt? Vad är er roadmap? Var är ni om fem, tio år?

– Vi har precis fått in en ny styrelseordförande, Michael Bogdanski, vd på förpackningsbolaget Micvac och tillsammans med honom och styrelsen tar vi fram en ny roadmap. En tydlig väg framåt är att bygga vidare på analysdelen och hjälpa företag sätta mer rigida bäst-före-datum. Men den stora visionen är att öppna upp marknaden för dynamisk prissättning. Sverige är test- och pilotmarknaden men det är på den europeiska och globala marknaden vi kan göra skillnad.

Vem/vilka vill ni helst nätverka med i AGFO:s nätverk? Vilka möten vill ni få till?

– Först och främst producenter som är nyfikna. Hur tänker de kring hållbarhetstid och liknande? Men även hela kedjan, producent, logistik och handlare. Vi är superöppna! Alla som är intresserade av hur detta funkar är vi intresserade av att tala med.

Till sist, är det något du tycker borde uppmärksammas mer, som inte lyfts fram?

– Något vi brinner för, förutom att förbättra datummärkningen, är att upplysa branschen om skillnaden mellan bäst före-datum och sista förbrukningsdag. Ett intressant exempel är att Livsmedelsverket tog bort rekommendationen att ha sista-förbrukningsdag på nötfärs för över 10 år sedan. Ändå fortsätter de flesta kedjor använda sista-förbrukningsdag av ren tradition. Det är bara Coop som har bytt till bäst-före-datum, resten verkar ointresserade. Vi borde göra en gemensam uppryckning och se till att alla byter. Konsumenter slänger mer av allt som passerat sista förbrukningsdag.

Det var den sista frågan, men Erik och jag (Anders) fortsatte att prata, bland annat om de nya hybridprodukterna där nötfärs blandas med grönsaker. Hur påverkar det hållbarheten? Intressant fråga, och en superspännande ny produktkategori, menar Erik som avslöjar att de faktiskt genomför tester av en sådan produkt just nu.

– I slutet av juli skulle jag nog kunna ge dig svaret på den frågan, säger han.

Kontakta gärna Erik Månsson: erik.mansson@innoscentia.com

Läs mer om Innoscentia här >

Innoscentia: “Drömmen är att ersätta bäst-före-datumet helt”

Svenska Green-On: “Vi producerar fett, helt utan jordbruk”