Sweden Food Arena: ”Innovation är själva motorn i den nya livsmedelsstrategin”
I fyra år har Marie Gidlund och Kerstin Eriksson drivit Sweden Food Arena och verkat för att Sverige bland annat ska bli topp tre på matinnovation i Europa. I AGFO:s medlemsintervju får du veta hur Sverige ska nå dit och deras förhoppningar på den uppdaterade livsmedelsstrategin.
Marie Gidlund och Kerstin Eriksson från Sweden Food Arena åt hamburgare med “svenska ekologiska dubbelfriterade hantverkspommes från Skåne" tillsammans med Anders på AGFO.
Alla i livsmedelsbranschen som träffat Marie Gidlund och Kerstin Eriksson från Sweden Food Arena vet hur peppigt det är. Maries entusiasm inför alla möjligheter uppbackad av Kerstins vad det verkar oändliga kunskap om det mesta, gör dem till ett av branschens intressantaste middagsdejter. AGFO tyckte det var dags för en dejt, och en medlemsintervju. Dessutom dags för er som inte har koll på Sweden Food Arena att få veta mer om vad de gör och organisationens syfte:
Hur skulle ni beskriva Sweden Food Arena för en person som inte har en aning vad ni gör och varför ni finns? Ge oss den korta hisspitchen!
– Vårt uppdrag är att påverka och initiera. Vi har en dialog med politik och myndigheter om att öka satsningarna på innovation och forskning inom livsmedelskedjan och att satsningar sker inom de områden där näringen uttryckt ett stort behov. Och vi initierar samarbeten genom att samla företag och branschorganisationer i livsmedelskedjan som tillsammans med forskare och experter söker olika utlysningar mm för att innovera och forska tillsammans.
… ni har också väldigt tydliga mål. Berätta mer om vad ni vill åstadkomma:
–De övergripande målen för att bidra till utvecklingen av ett hållbart livsmedelssystem är att Sverige ska bli topp tre i innovationsrankingar för livsmedelssektorn i Europa enligt Bloombergs innovationsindex, att minst 50 000 nya jobb ska skapas i Sverige, att 50 nya svenska livsmedelsinnovationer som tillsammans omsätter 1 miljard euro ska bli verklighet samt att exportandelen ska öka till 50 procent från dagens nivå på 30 procent.
Innan vi går vidare på frågor om SFA:s arbete: Ni (Marie och Kerstin) är ju väldigt aktiva deltagare på branschevent, seminarier och möten i livsmedelsbranschen. Många är nog nyfikna på att veta lite mer om er bakgrund. Vilka är ni Marie Gidlund och Kerstin Eriksson och hur hamnade ni här?
– Vi brinner båda för livsmedelskedjan, för utvecklingsfrågor och att stötta företag så att de når sina mål och samtidigt utvecklas i hållbar riktning. Vi kompletterar varandra med våra bakgrunder och kompetenser.
Kerstin: – Jag har en bakgrund från life science där jag jobbat nära kunderna och levererat högteknologisk utrustning för applikation inom genetik men också områden som mikrobiologi och cellodling. Närmast kommer jag från Lantmännen där jag jobbat med etableringar av nya fabriker, inköp och produktionsfrågor. Sedan har jag kompletterat med en MBA för att verkligen förstå hur vi ska kunna göra en hållbar omställning.
Marie: – Jag har tidigare jobbat med marknads- och utvecklingsfrågor inom både internationella bolag inom skogsindustrin, familjeföretag såsom Polarbröd och Hägges, men även med affärsrådgivning inom Almi, Business Sweden och nu senast med näringsutveckling på Umeå Kommun.
Förutom er vilka fler är inblandade i arenans arbete?
– Vi har dels vår eminenta innovations- och forskningskommitté där vi har med representanter från företag, branschorganisationer, akademi och institut. Vi träffas en gång per månad och de är vårt bollplank när det gäller olika utvecklingsfrågor. Just nu jobbar vi med en revidering av näringens gemensamma innovations- och forskningsagenda där de bidrar med sina bransch- och fackkunskaper. Sedan har vi en ledningsgrupp, ett råd för public affairs samt en styrelse där vi har med representanter från företag och branschorganisationer i hela värdekedjan. Att vi samlar en hel värdekedja, från råvaruproducenter till dem som möter konsumenter, för att diskutera innovations-och forskningsfrågor är riktigt häftigt och kanske även ganska unikt i svenskt näringsliv?!
Om vi ser rent konkret, hur är ni med och stöttar det svenska matsystemet? Hur jobbar ni för att uppnå era mål?
– Allt utgår från företagen, det är de som driver innovationsarbetet, det är viktigt att påpeka! Vi utgår från deras behov och försöker koppla samman företagen med forskare och experter och andra företag som kan bidra med kompetenser och utveckla lösningar. Sedan försöker vi hitta passande finansiering om det behövs. Vi gör även kartläggningar av innovations- och forskningsbehov i värdekedjan, till exempel växtbaserat och sjömat som finns på vår webb. Just nu jobbar Kerstin med att kartlägga behoven inom animalievärdekedjan. Vi har även presenterat flera kunskapsrapporter om innovationssystemet för livsmedel. Baserat på allt detta, har vi även tät dialog med både politiker och flera myndigheter där vi förmedlar näringens utmaningar och behov.
Vad krävs enligt er för att skapa en stärkt livsmedelssektor?
– Här är den korta versionen:
1. Fortsätt satsa på innovation och forskning i livsmedelskedjan.
2. Skapa ett modernt innovationssystem.
3. Öka internationella samarbeten.
4. Utveckla Sweden Food Arena.
Livsmedelsstrategin 2.0 är ju på tapeten. Hur involverade är ni i arbetet med den och vad händer framöver?
– Arenan har gjort ett inspel till regeringen och till politikerna, vår ordförande Per Arfvidsson har deltagit i rundabordssamtal och vi har aktiviteter planerade framåt. Det som känns bra är att många där ute säger samma sak, att man ser att det är dags att öka satsningarna på näringen, att dessa måste koordineras både regionalt och nationellt och vi måste gå från korta projekt till längre processer.
Vad hoppas ni blir tongivande i den nya strategin? Har ni en önskelista?
– Innovation, både inkrementell och radikal, är en förutsättning för en lönsam och konkurrenskraftig livsmedelskedja. Vi behöver innovera kring produktion, produkter, hur vi organiserar arbetet, bearbetar marknaden, men även minskad regelbörda och administration kräver innovation. Dessutom är innovativa bolag attraktiva och lockar till sig de bästa talangerna. Ingen utveckling innebär på sikt en avveckling, eftersom företagen då blir utkonkurrerade av importen. Så innovation är själva motorn i den nya livsmedelsstrategin, tycker vi!
Om vi tittar bakåt. SFA har funnits i fyra år, vad/vilket projekt har ni varit mest nöjda med under de här åren?
– Oj. Så mycket! Att vi har gjort en enorm resa på fyra år! Att näringen formulerade gemensamma mål och missioner redan 2019 och vi lanserade en gemensam innovations- och forskningsagenda 2020. Under 2021 presenterade vi rapporter om innovationssystemet, kartläggning internationellt och hur man kan utveckla den växtbaserade värdekedjan. Under fjolåret presenterade vi kartläggningar av FoI-behov inom sjömat och växtbaserat men även en rapport som beskriver de första pusselbitarna hur ett modernt innovationssystem kan utvecklas. Alla våra samarbeten med forskare, med aktörer inom innovationssystemet, med främjandeorganisationer ger energi, men framför allt att det börjar ge resultat! Vi ser ökade offentliga medel som går till innovation och forskning inom livsmedel, utlysningar från både Formas och Vinnova som matchar näringens uttalade behov vilket vi är jätteglada över, en ökad myndighetssamverkan, regioner som samordnar sig och framför allt – ett rejält ökat söktryck från näringen till olika utlysningar!
Ni är medlemmar i AGFO och har flera gånger uttryckt att AGFO spelar en viktig roll i det svenska matsystemet. Varför? Vad får ni ut av medlemskapet?
– AGFO är en jätteviktig kommunikationsmotor som förmedlar den enorma kunskap som finns där ute bland både forskare och företag men som alltför sällan når vidare kretsar. Kunskap behöver förmedlas på flera olika sätt och ni gör ett kanonjobb med era nyhetsbrev, SoMe, möten, nätverk etc. Inspiration, kunskap, kontakter är centrala ingredienser för ökad innovation och där är AGFO en viktig nod i systemet.
Slutligen, vilka ämnen ser ni gärna att AGFO gör spaningar och omvärldsbevakning kring?
– Tänk om ni skulle gräva djupare i ämnet ”systemförändring” och ”transformation” som alla pratar om nu. Vad är det och ge exempel på där det lyckats… vad kännetecknar framgången?
Industriell symbios är ju spännande ämne. Vad innebär etableringen i Frövi och kommande satsning på Hybrit i Gällivare. Kanske det är i Sverige och norr om polcirkeln som Europas framtida frukt-och grönt leverantörer finns? Och vilka innovationer behövs för att vi ska bli framgångsrika?
Beredskap och resiliens. Ska vi ha stora rationella anläggningar (= lågt pris till kund) eller många små lokala (=närproducerat men risk att det blir dyrare men mer resilient?). Vad säger klimatforskning, MSB, upphandlare och politik om strategin framåt? Och vad ska vi då fokusera på att innovera kring?
Stort tack Marie Gidlund och Kerstin Eriksson för en trevlig middagsdejt och flera bra förslag.
Kontakta gärna Marie och Kerstin. Kontaktuppgifter hittar du här >