En oväntad insikt när jag klimatberäknade gården

Kan lantbruket bli klimatneutralt? I veckans spaning berättar Emma Hartelius, som driver Grimstorps gård i Västergötland, hur hon klimatberäknat gården.

Den här spaningen publicerades först i vårt nyhetsbrev AGFO weekly, signa upp dig här

Vi driver en KRAV-godkänd nötköttsproduktion och använde Greppa Näringens beräkningsmodell för att ta reda på vår klimatpåverkan.IndataFör växtodlingen matas data om jordtyp, grödor, spridning av gödsel, skörd och skördeförluster in och för djurproduktionen är det uppgifter om djur, ras, stallperiod, strömedel, gödselart och slaktålder. Inköpta varor tas också med. Systemet tar inte hänsyn till naturbeten eller den biologiska mångfald som våra djur bidrar till. Däremot kan det värdera nyttan av att växtodlingen binder markkol.

Om vi tar med det i beräkningen blir vi genast klimatpositiva.

När vi gjorde vår klimatberäkning pågick heta diskussioner om huruvida lantbruket kan bli klimatneutralt om man räknar med kolinlagring i åkrar och bete. Jag provade, och systemet angav att varje hektar av vårt jordbruk binder 88 kilo kol per år.ResultatetNär alla delar i beräkningen hade gjorts fick vårt kött 15 kilo CO2e per kilo – utan att räkna med inlagring av kol i marken. När den togs med minskade vi till 14 kilo CO2e per kilo kött. Svenskt nötkött ligger i snitt på 26 kilo CO2e per kilo och nötkött från Brasilien på ungefär det dubbla, enligt Världsnaturfonden.Vårt resultat visade att de största utsläppen är naturliga processer i form av djurens matsmältning och utsläpp från marken. Djurens matsmältning står för en tredjedel och lustgas från mark och gödsel samt koldioxid från marken står för hälften av utsläppen.Viktigt framåt Omställningen till förnybart drivmedel diskuteras ofta för lantbruket. Det visade sig att den diesel vi gör av med står för endast 3 procent av de 572 ton CO2e som vår gård släpper ut per år. Jag tror istället att det är viktigare att få ner användningen av mineralgödsel och fundera över jordbearbetningsalternativ. På vår gård använder vi inte mineralgödsel, utan djurens egen gödsel – fastgödsel och även flytgödsel blandat med vinass (en restprodukt från jästtillverkning), vilket är en av anledningarna till våra fina siffror. Dessutom ger vi inte våra djur något sojabaserat färdigfoder.Jag har svårt att tro att lantbruket kan bli helt klimatneutralt, men allt beror på hur man räknar. Vår gård bedriver ett aktivt skogsbruk och det binder årligen in 1 700 ton CO2e. Om vi tar med det i beräkningen blir vi genastklimatpositiva.För övrigt är det jag saknar mest just nu att kunna mäta nyttan av de ekosystemtjänster våra djur skapar, för att kunna väga mot utsläppen från deras matsmältning.Emma HarteliusLantbrukare, Grimstorps Gård

Team AGFO väljer Veckans:🎧 PoddtipsHur ser mattrenderna ut genom tiderna? Och vad kommer vi att äta i framtiden? Hör måltidshistorikern Rickard Tellström och AGFO:s Frida Jonson spana i Lantbrukspodden.👩‍🍳 TävlingEn ny kocktävling för kvinnor har sett dagens ljus: Gastronomi Sverige Commis Award 2020.🐌 Unik i SverigeCarina Van Steenbergen är ensam i Sverige att odla ätbara sniglar, läs här.📊  RapportsläppAgfunders senaste rapport "2020 Farm Tech Investment Report" visar på kraftigt ökade investeringar i startups. Läs rapporten här.💵 FinansieringHittills i år har över 20 livsmedelsbolag fått finansiering via Vinnova för att utveckla innovativa produkter och tjänster. Ännu finns pengar att söka här.👋 NyetableringTo Good to Go, som jobbar för att minska matsvinnet, har etablerat sig i Sverige.💡 InsiktMacklean släpper en ny insiktsrapport om klimatarbetet i livsmedelsbranschen. Livesändningen sker den 13 maj.

💚 Vill du hålla koll på framtidens matsystem och dess möjligheter? Då kommer du att älska vårt nyhetsbrev AGFO Weekly, signa upp här

Läs också:

Spaning: Från hyperloop till mer än klimatpositivtTema: Djupdyk i klimatmärkningInnovationsspaning: Vi kanske tänker fel