Spaning: Fyra oväntade händelser som kan ändra vår syn på kött

“År 2032 upptäcks ett nytt virus i staden Ezhou i Hubei-provinsen i centrala Kina. Platsen som på 2020-talet blivit början för produktionen av gris-skrapor, 26 våningar höga grisfarmar. I den kinesiska grisindustrin huserar nu varje enhet runt en miljon grisar under högteknologiska men extremt tätt befolkade förhållanden. Viruset, en mutation mellan aviär influensa och en ny stam av afrikansk svinpest, är extremt smittsamt och dödligt. Det får namnet Porcina-32. Inom månader sprider sig Porcina-32 till grisbestånd världen över via internationella handelsvägar.“

Så inleds en av de framtidsscenarier jag började snickra på efter vårt AGFO talk om framtidsvisioner den 20 november. Sedan 2022 har jag skrivit 30 spaningar för AGFO och varje spaning har jag skrivit om signaler och trender som pekar på vad som är på gång de närmaste åren. Inspirerad av vårt AGFO talk tänkte jag ägna denna spaning åt spekulationer. Jag har hittat på fyra händelser, så kallade “wild cards”, som skulle påverka vår syn på kött och skulle få stora konsekvenser för alla aktörer i matsystemet. Haka inte upp dig på årtalen, de är bara med som krydda. Funderar dock gärna på hur du reagerar på dessa scenarier, och hur det här skulle påverka dig, ditt företag och din organisation.

En totalt felvisande men lite underhållande illustration genererad av Chat GPT.

2032 – världens största utbrott av svinpest

Som du redan läst är det 2032 och det har upptäckts ett virus i staden Ezhou i Hubei-provinsen i Kina. Början på Porcina-32-epidemin, en smitta bland grisar som sprids vidare runt om i världen. Smittan leder 2033 till en kollaps i den globala grisproduktionen. Virusets smittsamhet är nästan total, med en dödlighet på över 90 % bland infekterade djur. När grisproduktionen faller med över 70 procent stiger priserna på andra proteinkällor som kyckling, nötkött och fisk till oöverkomliga nivåer för stora delar av världens befolkning. Samtidigt utlöser viruset en ekonomisk kris för länder som är beroende av grisexport. De länder som legat i bräschen för utveckling av alternativa proteiner sitter plötsligt med en fördel.

Köttskatt konstnärligt tolkad av Chat GPT.

2035 – EU inför köttskatt

Jordens temperatur har stigit med 2 grader. Detta leder till extrema väder som torka, översvämningar och missväxt. Matförsörjningen blir alltmer instabil, särskilt för de importerade grödor som används till djurfoder. FN:s klimatpanel konstaterar att köttproduktionen numera står för 20 procent av världens totala växthusgasutsläpp. Globalt har världens länder enats om en “klimatkostmodell” där länderna åtar sig att minska köttkonsumtionen med 50 procent fram till 2050. Trycket är stort och EU beslutar sig att införa gemensamma skatter på produkter med höga klimatavtryck, däribland kött. EU:s köttskatt träder i kraft år 2035, baserad på mängden koldioxidutsläpp per kilo kött. Skatten är öronmärkt för att subventionera växtbaserade produkter, stödja lantbrukare i övergång till växtodling och investera i klimatvänlig teknik.

Chat GPT föreställer sig försäljning av cellodlat kött i butik.

2038 – stort genombrott för cellodlat kött

Enligt branschen har tekniken att skala upp cellodlat kött faktiskt redan funnits ett par år när det 2038 får sitt stora genombrott. Den ekonomiska lönsamheten har tidigare inte funnits, och produkterna som levererats har inte hållit den kvalitet som folk vill ha. Men flera faktorer har ökat priset på kött rejält och plötsligt har även småskalig produktion av cellodlat kött blivit prisvärd. Flera länder ser nu potentialen i cellodlat och gör stora statliga satsningar i sektorn. Kina som sedan 2024 haft ett program för cellodlat kött beslutar att satsa flera biljoner yuan på forskning och utveckling för att förbättra och skala upp tekniken, och väljer på 2030-talet av miljö- och säkerhetsskäl att ersätta grisskraporna med bioreaktorparker. Det är ett radikalt skifte där jordbrukare som tidigare odlat foder nu odlar näring till cellodlingsfabriker.

Köttallergisk grillfest, ala Chat-GPT.

2041 – alfa-gal-syndromet förändrar världen

Det är den 2 april, 2041, Lucas Tallgren rullar ut grillen på uteplatsen. Dags för årets grillpremiär. Men till skillnad från förra säsongspremiären blir det inga revbensspjäll på grillen. Flera av de inbjudna gästerna lider av “alfa-gal-syndromet”, och en del av gästerna är så pass känsliga mot rött kött att de riskerar att dö i närheten av ett revbensspjäll.  Alfa-gal är en kolhydrat som finns i rött kött. Injiceras den i blodet kan immunförsvaret överreagera och leda till en livslång allergi. Boven i dramat är fästingar. Förändrat klimat och minskad biologisk mångfald har lett till explosiva ökningar av fästingburna sjukdomar och alfa-gal-syndromet. Nya studier visar dessutom att sensibilisering mot alfa-gal kan ske via kontaminering av blodtransfusioner och organtransplantationer, vilket förvärrar problemet. I Sverige räknar man med att 1 miljoner svenskar är drabbade, och i vissa delar av världen är så mycket som 30 procent av befolkningen allergisk mot rött kött och är hänvisade till kyckling, fisk och vegetariska alternativ. Skolor, sjukhus och offentliga institutioner erbjuder numera endast köttfria eller allergisäkra måltider.

Framtiden börjar nu
Där lämnar vi framtidsbubblorna och är tillbaka i samtiden. I en värld där köttallergi är ganska ovanligt, men finns. En värld där vi har haft utbrott av afrikansk svinpest till och med i Sverige, men kunnat begränsa spridningen. En värld där ett israeliskt företag precis meddelat att de knäckt koden för att cellodla prisvärt kycklingkött. En värld där vi börjat ge upp målet att hålla uppvärmningen under 1,5 grader, men där det knappast finns stöd för att införa köttskatt i hela EU.
Poängen med dessa framtida scenarier är dels att visa hur oväntade händelser kan tvinga oss att gå i helt nya riktningar. Det handlar om att förbereda sig på det oväntade, men också förhindra det genom att skapa de förändringar vi vill se. Genom att tänka nytt, satsa på hållbara alternativ och forma våra system idag kan vi undvika många av de "wild cards” som annars riskerar att sätta världen i gungning. Framtiden är inte något vi väntar på – det är faktiskt något vi bygger tillsammans.

Anders Engström
Omvärldsbevakare
AGFO

PS. I framtidsforskningen pratar man som sagt om “wild cards”, oväntade händelser med låg sannolikhet men med stor påverkan. Man brukar säga att dessa är svåra att förutse men att de kan ändra framtiden rejält. Som exempel på sådana händelser brukar man ta terrorattackerna mot World Trade Center den 11 september 2001, finanskrisen 2008 och covid-19-pandemin 2019-2022. Alla tre händelser med enormt genomslag, och som de flesta blev förvånade över när de kom. Att de var oväntade betyder inte att ingen såg dem komma. Att det någon gång skulle ske en större terrorattack mot USA var ingen högoddsare, finanskriser vet vi återkommer och nej det var inte för att Bill Gates i hemlighet jobbade på ett virus som han i ett TED talk fyra år innan pandemin varnade för riskerna för en kommande pandemi. En rejäl pandemi hade vi väntat på länge. Frågan var inte om, utan när och i vilken omfattning.