Flera initiativ pågår för att minska regelbördan inom matsystemet. LRF har exempelvis drivit frågan att halvera antalet regler i jordbruket. Regeringen jobbar också för färre regler och har infört ett “Förenklingsråd”. Och KRAV meddelade nyligen att de ska göra reglerna tydligare och färre.

Samtidigt som regler ofta frustrerar företagare, finns det också de som vill ha fler och tydligare regler. I mina summerande anteckningar från eventet Spot-on-food i Kristianstad i början av oktober kan jag exempelvis läsa: “Sara Wimmercranz gillar regleringar. Hon vill ha mer och tydliga regler så att företagen får en rättvis spelplan och kan agera mer hållbart.”

Jo, så kan en riskkapitalist, med bakgrund som e-handlare och en plats i investerarpanelen i tv-programmet Draknästet, säga 2024. Och hon är inte ensam.

För två år sedan skrev 227 svenska företag under en debattartikel där de krävde en ambitiös klimatpolitik från regeringen: “Vi behöver både incitament och tuffare regleringar från er sida, eftersom sådana krav gör oss bättre”, står det i artikeln.

Frustrationen växer över att politiken inte tar sitt ansvar och tydliggör vad som gäller. Hur kan mitt företag agera hållbart om andra företag tjänar på att fortsätta med ohållbara affärsmodeller?

Löften som backar

När debattartikeln skrevs låg stora företag i bräschen för att driva på arbetet med nya klimatsmarta lösningar och teknik. Science Based Targets-initiativet växte, och fler företag världen över satte ambitiösa mål för att minska utsläpp. Men på senare tid har vi sett en backlash, där vissa stora företag har backat från sina löften. Detta kan delvis bero på oro för att anklagas för greenwashing, men också på att nuvarande affärsmodeller gör det svårt att infria löftena. Aktieägarna kanske inte heller är villiga att acceptera kortsiktiga förluster för långsiktig hållbarhet.

Ett exempel är Unilever, som tidigare lovade att minska användningen av jungfruplast med 50 procent till 2025, men som i våras justerade målet till 30 procent till 2026. Flera andra livsmedelsjättar, såsom Nestlé, Mondelez och Ferrero, har också svikit eller omformulerat sina plastmål.

En LinkedIn-post av Anastasia Kuskova, tidigare hållbarhetschef inom gruvindustrin, illustrerar omsvängningen i branschen. Hon plottade företagens löften och deras bakslag i en hype-cycle-kurva och argumenterade för att vi nu befinner oss i en mer realistisk fas – där löftena är mer genomförbara. Men samtidigt inte tillräckligt ambitiösa för att nå våra klimatmål.

*Här är Anastasia Kuskovas Sustainability Hype Cycle som hon* *publicerade på LinkedIn* *16 oktober 2024.*

Är hållbarhetsstrategierna otillräckliga?

En förändring verkar ske i synen på företagens ansvar, skriver Pilita Clark i Financial Times. “Är företagsansvar som vi känner det äntligen över? Misslyckas traditionella gröna affärsstrategier i sådan utsträckning att de gör mer skada än nytta?” Hon baserar stora delar av sin artikel på ett diskussionsunderlag från Cambridge Institute for Sustainability Leadership. CISL, grundat för 36 år sedan med stöd av Storbritanniens nuvarande kung, har haft en stor inverkan på hur företag har närmat sig hållbarhetsarbetet.

I artikeln “Survival of the Fittest: From ESG to Competive Sustainability” konstaterar författarna Lindsay Hooper and Paul Gilding att deras approach varit fel, att många företag har gjort framsteg, men att det ohållbara har hållit jämna steg. Det går inte att agera hållbart på en ohållbar marknad. Företagen måste vara med och ändra marknaden. Hållbarhet måste bli lönsamt, och framtidens företag ska konkurrera om att vara bäst på hållbarhet.

Regleringar som nyckeln till hållbarhet

Så vad ska ett företag göra som verkligen vill göra rätt istället för att sätta upp mål och löften som kan ändras vid nästa vd-byte eller årsstämma? Jo, precis som Sara Wimmercranz: Gilla regleringar som gör skillnad. Och verka för att det skapas gemensamma policys och infrastruktur som gör det lättare att göra rätt. Historien visar att regleringar och tuffa förbud ofta kan driva innovation och belöna de företag som vågar tänka nytt. Förbud mot glödlampan förändrade en hel bransch, tuffare miljökrav på bilar har påverkat bilindustrin (exempelvis förbud mot blyad bensin), och förbud mot exempelvis plast på grönsaker och frukt kan öppna upp för smarta plastfria lösningar från företag som Saveggy och Apeel.

Månadens spaning: Vi ser början på ett skifte i synen på företagens hållbarhetsarbete. Det ska bli spännande att se vilka regleringar som branschen själva kommer att driva för att nå sina och samhällets hållbarhetsmål.

Anders Engström
Omvärldsbevakare, AGFO

PS. Vill påpeka att det finns företag som faktiskt klarar av sina mål. Runt 50 procent av de företag som är med i Science Based Targets håller sig än så länge till planen. Kolla gärna in Lantmännens seminarium på ämnet.

Spaning: Hållbara företag kommer vilja reglera mera… eller?

Spaning: Eko, konventionellt och ett nytt spår mitt emellan?