Spaning: Klimatbov idag – något helt annat imorgon
Matsystemet är komplext – en sanning som alla verkar vara överens om. Det finns också en samstämmighet i att matsystemet inte fungerar som det ska. Värdekedjan livsmedel, från mylla till mage, står för 20 till 30 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. En ofta citerad siffra från FN indikerar att en tredjedel av all mat svinnas, även om siffran är grov och osäker.
Systemet är komplext. Till skillnad från oss människor som älskar tydliga siffror (som med matsvinnet) och helst ett fokus i taget. Det ska vara lätt att göra rätt, annars blir vi lätt handlingsförlamade.
Pionjärdatabasen
Det är på sätt och vis också en del av bakgrundsstoryn till RISE klimatdatabas. Thomas Angervall, projektledare på RISE och en av nyckelpersonerna i arbetet med framtagandet av databasen, berättar för mig om hur fokus hamnade på mat och klimat i svallvågorna efter Al Gores film “En obekväm sanning” 2006.
I januari 2007 syntes matens klimatavtryck för första gången i FN:s klimatpanel IPCC:s rapport. I samma veva gick Tesco ut med att de skulle göra en “carbon footprint labeling” för alla sina produkter. RISE-Thomas var, tillsammans med europeiska kollegor, på plats vid Tescos lansering. Kollegorna var skeptiska:
– Det var en brist på regler, ingen robusthet och all data från jordbruket var föråldrad. Dessutom fanns det lite forskning på området och få livscykelanalyser av produkter som täckte ett helt butikssortiment, berättar Thomas.
Thomas hade högre förhoppningar om EU:s arbete med PEF (Product Environmental Footprint) för livsmedel, som syftade till att spåra klimatavtrycket för enskilda produkter. Men även detta visade sig vara en svår uppgift, särskilt att få stora livsmedelsproducenter i EU att enas om beräkningsregler. Enligt Thomas Angervall har arbetet fortfarande inte slutförts.
Sverige blev istället en pionjär på området när RISE släppte sin klimatdatabas för livsmedel år 2015. Till skillnad från PEF är klimatavtrycket inte specifikt för varje produkt, utan ett klimatavtryck för en generell produkt med ett visst ursprung, med utgångspunkt i svenska förhållanden.
Samma avtryck som alla andra
Databasen har utvecklats och uppdateras årligen utifrån ny forskning och nya livscykelanalyser. Idag omfattar databasen 800 livsmedel och cirka 1600 “klimatavtryck”. En del produkter har olika klimatavtryck beroende på hur de produceras och vilket land de kommer ifrån. Exempelvis är det en skillnad mellan en svensk tomat odlad i växthus och en spansk odlad på friland.
Men Thomas medger att det fortfarande finns begränsningar att arbeta med generella produkter. Många som använder RISE databas lägger till egen data för att öka precisionen. Exempelvis har Orkla gjort egna beräkningar för sitt sortiment där de tar med avtryck för förpackningen.
– Man kan väl säga att vi levererar kvalitet och precision till nittio procent. Det räcker får många ändamål som att beräkna klimatavtryck för måltider, säger Thomas. Men allt kan bli bättre och drömmen är att kunna presentera produktspecifika klimatavtryck.
Idag fungerar data från RISE-databasen bäst för organisationer som arbetar med sammansatta produkter och måltider, och kan därmed fungera som en guide för konsumenter. Men för producenter som vill påverka sitt klimatavtryck är databasen inte lika tillfredsställande. Ta exempelvis Norrmejerier, som har gjort en satsning på “klimatvänlig mjölk”. De har gjort en mängd åtgärder för att minska sitt klimatavtryck, men i RISE databas får deras mjölk än så länge samma avtryck som alla andra.
Nästa nivå av data
Det finns initiativ för att öka precisionen och kvaliteten på data. Startups som exempelvis Carbon Cloud tittar på att göra beräkningar per produkt på företagsnivå, och AGFO-medlemmarna Agronod och Improvin bygger verktyg för att se klimatavtrycket på gårdsnivå. Agronods verktyg Agrosfär är just nu det enda som kan mäta klimatavtryck både på gården som helhet och på produktnivå (mjölk, kött, gröda etc).
Men det finns alltid mer data att addera.
En kritik mot nuvarande databaser och klimatberäkningar är att de inte räknar in näringstäthet. Till exempel har 100 gram nötkött högre klimatavtryck än 100 gram chips, men ger betydligt mer näring. Något för framtida klimatberäkningar. I väntan på det planerar RISE att innan sommaren släppa klimatskalor för olika produktområden. Dessa skalor har tidigare använts för måltider, men kommer nu även att användas för produkter. Jag är också nyfiken på AGFO-medlemmen Foodfighters kommande app där klimatdata kopplas ihop med näringstäthet.
Samtidigt finns det många andra hållbarhetsfaktorer som är viktiga. Både Consupedia och Coop, som är medlemmar i AGFO, har byggt appar som låter användare skanna streckkoder för att se avtrycket ur flera perspektiv än klimatdata från RISE. Coops Hållbarhetsdeklaration baseras på alla de 10 parametrarna som WWF:s hållbarhetsinitiativ Hållbar livsmedelskedja listar. Precis som Consupedia tar de in data från flera databaser, tillverkare och certifieringar, som sedan viktas till poäng. Det är imponerande initiativ, men det finns fortfarande många produkter som saknas eller som saknar viktig data. Det kanske behövs databaser som kontinuerligt uppdateras för var och en av parametrarna. RISE arbetar på att skapa en egen databas för biologisk mångfald där en betande ko förväntas få bättre betyg än den tokeffektiva, klimatvänligare kycklingen.
Andra metoder, andra siffror
Det är inte bara matsystemet som är komplext, det gäller även denna spaning. Men låt oss klara av en sista komplicerande faktor för klimatberäkningar och mat.
GWP100 heter den standard för klimatberäkningar som används av IPCC. Denna metod omvandlar alla växthusgaser till hur mycket koldioxid påverkar uppvärmningen under hundra år. Det finns också andra metoder, som GWP*, som tar större hänsyn till att den kraftfulla växthusgasen metan omvandlas till koldioxid efter tolv år. Studier har visat att om GWP*-metoden används, skulle betande nötkreaturs klimatpåverkan troligtvis bli lägre än idag.
Kanske sker ett sådant skifte längre fram när vi vet mer om livscykelanalyser. Och det samtidigt som vi löser klimatkrisen, färskvattentillgången, den biologiska mångfalden, jordhälsan, djurvälfärden, och hälsoutmaningen för oss människor. Plus några till.
Allt förpackat i en trovärdig siffra – begriplig och användbar för alla. Eller så struntar vi i det och inför en grundkurs i matsystemet för alla medborgare.
Innehållsansvarig AGFO
PS. Data som är kopplat till matsystemet är kärnverksamheten för flera av våra medlemmar. Förutom Agronod, Consupedia, Foodfighters och Improvin, finns också Matilda Foodtech som var tidiga med att använda RISE databas, FoodFacts som fokuserar på näringsdata och Nuverica som granskar ingredienslistor och kontrollerar möjligheten att göra hälsopåståenden.
PSS. Den 22 maj firar RISE världsmetrologidagen (som äger rum den 20 maj) med ett lunchseminarium om mått och mat. Läs mer här >