Consupedia: Transparens och rätt tillämpning av AI kan göra matsystemet mer hållbart
Svenska sustaintech-företagt Consupedia grundades av Roberto Rufo Gonzalez som ett forskningsprojekt 2016. I samarbete med Högskolan Dalarna och Kungliga Tekniska Högskolan utvecklades en metod där de kan ge varje ingrediens i en livsmedelsprodukt ett obegränsat antal hållbarhetsattribut vilket ger nya möjligheter att undersöka, förbättra och kommunicera hållbarhet i hela livsmedelskedjan – från producent till konsument. Läs mer om utmaningarna Roberto ser framför sig, om databasen och hur du kan använda den för att fatta mer hållbara beslut kring livsmedel.
Anna Björnstad på AGFO tog ett Teamsmöte med Consupedias grundare Roberto Rufo Gonzalez som vill få fler producenter att dela data om produktionsmetoder och produkter så alla, inklusive producenterna, bättre kan förstå hur dessa produkter påverkar planeten, människorna och djuren.
Ni säger att ni har världens mest omfattande databas för livsmedel och hållbarhet, vad innebär egentligen det?
– I dagsläget innehåller databasen över 250.000 produkter och ett tjugotal hållbarhetsparametrar som bedömer påverkan på hälsa, miljö och social rättvisa. All hållbarhetsdata inhämtas från etablerade kunskapskällor såsom FN (FAO), Livsmedelsverket, RISE klimatdatabas, livsmedelsmyndigheten EFSA med flera. Databasen växer ständigt både med avseende på produkter och hållbarhetsparametrar. Allteftersom det vetenskapliga underlaget kring vår mat och hållbarhet växer lägger vi till nya datakällor, metoder och parametrar som speglar detta. Det skulle vara omöjligt att hantera den stora informationsmängden utan digital hjälp.
Vilka i livsmedelsbranschen har störst nytta av era tjänster?
– I princip kan alla använda databasen för att fatta mer hållbara beslut kring livsmedel. Producenter som vill veta hur hållbara deras produkter är idag och hur de kan göra dem än mer hållbara framöver. Grossister och detaljister som vill ta reda på hur hållbart deras sortiment är, vilka problemvaror som finns på hyllorna och vad de kan göra för att erbjuda sina kunder enklare och mer hållbara val. Även kostansvariga på kommuner som vill ha hjälp att göra mer hållbara menyer och inköp har nytta av databasen.
Vilka ser du som de största utmaningarna i matsystemet närmsta tiden?
– Vi vet att det krävs en snabb och omfattande mångdimensionell omställning i matsystemet, på global skala. I metaforiska termer är det en hel oljetanker som ska byta riktning. Det kräver medveten styrning och samordning på alla nivåer i matsystemet. Och det gäller inte ”bara” klimatpåverkan utan matsystemets påverkan på alla aspekter av hållbarhet för människa och miljö. I denna omställning kommer vi alla behöva ändra vårt förhållningssätt till mat i grunden, oavsett vilka roller vi har i systemet.
– Från samhällets sida måste man omvärdera dagens kortsiktiga syn på vad som är en bra ROI på hållbarhetsåtgärder. De investeringar i hållbarhet som görs idag kanske inte återbetalar sig på ekonomisk väg inom det närmaste året – eller ens inom vår egen livstid – men om vi inte investerar nu så kör vi oljetankern på grund och orsakar en oåterkallelig katastrof för vår egen och kommande generationer. Det här är ett tankesätt som vi människor inte är vana vid. Det är svårt att se bortom vår egen korta tid på jorden och dessutom bortom behoven hos vår egen art. En akut utmaning som försvårar omställningen är kriget i Ukraina och inflationen. Stigande priser slår hårt mot matsystemet, där konsumenterna måste utgå från vad plånboken klarar idag – inte vad det får för följder för planeten, rättvisan eller egna hälsan i morgon.
Och hur ser du på utmaningarna kopplat till Artificiell Intelligens?
– Ännu har vi bara skrapat på ytan till vad AI kan bli och åstadkomma för samhället och matsystemet. I den fortsatta utvecklingen behöver vi kontinuerligt utvärdera rollfördelningen mellan AI och människa i alla tillämpningar. Det kan finnas en fara i att tänka att AI löser allt, där vi tappar avväganden som bygger på mänsklig spetskompetens som exempelvis empati. En av de främsta utmaningarna i närtid är att hitta, eller skapa, rätt data som underlag för AI:n i varje tillämpning. En AI:s slutsatser kan aldrig bli bättre än datan de utgår från. Här behöver vi få in bättre och mer högupplöst data från hela matsystemet – från produktion till hantering av svinn.
– Och vi behöver dela hållbarhetsdata mellan olika aktörer. Det går inte om alla ska samla in och låsa in enorma datamängder i virtuella stuprör och digitala kassaskåp. Då bromsas utvecklingen och vi missar möjligheter att ta större kliv framåt tillsammans, i form av t.ex. gemensamma standarder för jämförelser och utvärdering. I jakten på mer högupplöst data är det redan nu nödvändigt att t.ex. samla in detaljerade uppgifter från enskilda producenter. Det blir ohållbart om producenterna ska behöva hålla ett antal system uppdaterade för att tillgodose krav från en uppsjö inköpare och kunder. Öppna data är vägen framåt. Men samtidigt måste organisationerna som skapar och bearbetar data på något vis finansiera verksamheten. Inte en helt lätt nöt att knäcka. Och vi behöver inse att det finns en “good enough”-nivå i den praktiska nyttan av datans detaljrikedom. Den andra eller tredje decimalen i en produkts klimatavtryck– tillför den något värde för beslutsfattaren? Tveksamt.
Vilka egna utmaningar har ni?
– Utöver datautmaningen som vi ständigt jobbar med är en annan utmaning att få branschen att se bortom klimatpåverkan och ta sig an hållbarhet ur ett helhetsperspektiv – den jobbar vi också hårt med. Här ser vi att det behövs konkreta målsättningar för företag att förhålla sig till. Globala målen är bra som guidande fyrtorn, men det behövs konkreta mål – och krav – som företagen kan sätta kurs mot. Vi möts inte sällan av attityden att “visst, biologisk mångfald verkar viktigt, men innan någon ställer krav tänker vi inte investera”.
– En tredje utmaning är den stora nyetablieringen av aktörer på hållbarhetsdatafronten. När Consupedia började jobba och lobba för transparens inom livsmedelssystemet 2016 så var livsmedelsbranschen inte alls redo. Under flera år kämpade vi i motvind där tongivande aktörer på marknaden gjorde stora ansträngningar för att sätta käppar i hjulet, vid ett par tillfällen genom rent industrispionage och kontraktsbrott. Nu är vi förstås väldigt glada att det blåser andra vindar sedan ett par år tillbaka – vi ser ny lagstiftning på gång kring transparens och hållbarhet, och en insikt hos branschen att det här är en storm som inte kommer att blåsa över. Det vi hoppas är att alla vi företag inom hållbarhetsdata-branschen kan fortsätta ha en roll som obekväma sanningssägare. Sett till matsystemet som helhet så är ju hållbarhetsläget åt skogen. Det måste vi våga förmedla till våra kunder och vår omvärld – självklart på ett sätt som möjliggör förändring; men vi får inte bli ett alibi som snarast bidrar till att plocka russin ur kakan och ett nytt lager hållbarhets-fernissa på ytan.
Vilka möjligheter ser ni framöver?
– Oavsett budget och ekonomiskt läge är det alltid möjligt att göra matval som är bättre eller sämre ur hållbarhetssynpunkt. Här känner vi att Consupedia kan hjälpa hela kedjan från producenter till konsumenter att få mesta möjliga hållbarhet för pengarna.
Överlag ser vi nästintill obegränsade möjligheter i samarbeten med aktörer på alla nivåer i livsmedelssystemet. I näringslivet växer insikten att hållbarhetsarbete medför konkurrensfördelar; investerare vill satsa på de som arbetar aktivt med hållbarhet – oavsett om det är startups eller börsnoterade bjässar. En medveten hållbarhetsstrategi behövs för att möta kundernas krav och förväntningar, men också för att rekrytera och behålla spetskompetens. Det är förstås goda nyheter för oss på Consupedia. Eftersom utmaningen och vår lösning är universell ska vi snart också ta steget utanför Sveriges gränser.
Som jag nämnt innan har vi som samhälle bara skrapat på ytan av vad AI kan åstadkomma. Idag hjälper AI oss att uppskatta likheter mellan olika objekt och tilldela liknande värden. I framtiden kommer vi att kunna ställa frågor specifika för olika egenskaper såsom smak, färg, konsistens, vattenförbrukning, utsläpp med mera och få förslag på vilka ingredienser produkten ska innehålla för att uppfylla dessa egenskaper.
Transparens håller äntligen på att bli hett – det tycker vi är riktigt goda nyheter, säger Roberto Rufo Gonzalez.
Ni har ingått avtal med Martin & Servera och Reitan Convenience Sverige. Vad betyder dessa avtal för er?
– Att få samarbeta med Sveriges ledande grossist för mat och dryck till restauranger och storkök betyder förstås väldigt mycket för oss. Stora aktörer kan göra stor skillnad för hållbarheten; här är vi stolta att som ett litet företag kunna vara med och hjälpa både Martin & Servera och Reitan Convenience Sverige att sätta ribban högt på sina respektive områden.
– Vårt avtal med Reitan Convenience Sverige (oktober 2022) var vårt första kontrakt med en storkund. Det var en milstolpe i vår resa från forskningsprojekt till kommersiellt företag. Avtalet med Martin & Servera innebär att vi tillsammans med dem gör det möjligt för deras kunder att se och jämföra klimatavtryck mellan olika produkter i deras sortiment. Dessutom används hela kraften i Consupedia för att analysera sortimentet utifrån alla hållbarhetsaspekter som internt beslutsstöd. På så sätt kan Martin & Serveras själva förstå sitt sortiment och sin påverkan på världen bättre och styra sina val av produkter mot mer hållbara sådana.
Från och med i maj 2023 är alla Martin & Serveras produkter i kategorierna livsmedel och drycker märkta med en klimatpoäng.
Finns det något specifikt projekt som ni vill lyfta fram från er sida, och som ni är extra stolta över?
– Vi erbjuder inom kort en helt digital hållbarhetstjänst till alla som har gjort inköp av livsmedel. Till exempel kan en kommun använda tjänsten för att få en karta över vilka skolor, äldreboenden eller andra kök som påverkar klimatet mest eller vilka produkter de köpt som är sämst för folkhälsan, eller vilka riskråvaror deras menyer innehåller. Analysen tar hänsyn till alla våra parametrar och verktyget ger användaren möjlighet att filtrera på parameter, enhet, produktkategori med mera samt visa utveckling och trender över tid. Det är ett otroligt kraftfullt verktyg för att ställa om till en mer hållbar livsmedelshantering. Tänk om alla Sveriges kommuner skulle börja använda det?
Stort tack för intressant samtal Roberto! Vad vill du skicka med för hälsning till alla AGFO:s medlemmar i svenska matsystemet?
Öka transparensen! Dela den data som vi behöver för att förstå och förbättra den komplexa värld vi lever i.
Kontakta gärna Roberto om du vill veta mer eller boka in ett möte.